Sammanfattning: Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

The goal of this study is to examine what five teacher?s impression of the teacher?s role is in their previous years. How important the ?joy at work? is in relation with the educational progress? And what aspects that contributes to the? joy at work? and what obstacles that stops them. The essay will also go through the concepts of a teacher role, with connection to the theoretical perspectives of Csikszentmihalyi?s Flow and Antonovsky?s Salutogenesis (KASAM).The method I used was interviewing five teachers and I used Larsen?s chapter of ?content analysis? as a basis, I also used Flow and KASAM as theoretical references in my analysis.

Isberg, A. & Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa.

I denna uppsats undersöker jag relationen mellan känsla av sammanhang (KASAM) och styrkan i den religiösa tron (SCSORF) genom en enkätundersökning genomförd utifrån ett bekvämt urval. Resultatet från undersökningen visade att ingen korrelation föreligger mellan KASAM och SCSORF och att styrkan i den religiösa tron därför inte kan antas påverka KASAM. Dock innebär urvalsmetoden och storleken på urvalet (n = 22) att denna slutsats är osäker och att en större undersökning med bättre forskningsdesign behövs för att slutligen kunna fastställa om styrkan i den religiösa tron påverkar KASAM..

The goal of this study is to examine what five teacher?s impression of the teacher?s role is in their previous years. How important the ?joy at work? is in relation with the educational progress? And what aspects that contributes to the? joy at work? and what obstacles that stops them. The essay will also go through the concepts of a teacher role, with connection to the theoretical perspectives of Csikszentmihalyi?s Flow and Antonovsky?s Salutogenesis (KASAM).The method I used was interviewing five teachers and I used Larsen?s chapter of ?content analysis? as a basis, I also used Flow and KASAM as theoretical references in my analysis.

Bakgrund: Hälsan är idag ojämnt fördelad i Sverige. Genom sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete har sjuksköterskan en möjlighet att bidra till minskade hälsoklyftor. Antonovsky har utvecklat begreppet känsla av sammanhang (KASAM) som består av de tre komponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Han menar att individers hälsa ökar med ökad KASAM samt att KASAM inte kan förändras på lång sikt. Forskning har dock visat att KASAM kan förändras.

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi.

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande.

Denna studie är en kvalitativ studie som baseras på Antonovskys teori om salutogenes och dess centrala begrepp, ?känsla av sammanhang? (KASAM). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det salutogena synsättet har betydelse för biståndsprocessen, samt hur KA-SAM stärks i denna process. Resultatet som presenteras beskriver de tre delarna i KASAM: begriplighet, meningsfullhet samt hanterbarhet och hur dessa stärks i biståndsprocessen. I studien har det framkommit att biståndshandläggarna stärker de tre delarna av KASAM på olika sätt, men vi kan inte finna några belägg för att det salutogena synsättet är avgörande för deras sätt att stärka KASAM hos individen.

SammanfattningHuvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om polisstudenter på Linnéuniversitetet i Växjö har ett högre genomsnittligt värde av känsla av sammanhang( Kasam) i jämförelse med en slumpmässig tillfrågad kontrollgrupp av studenter på Linnéuniversitetet i Växjö. Det sekundära syftet var att utröna om det föreligger några könskillnader. Studenterna fick besvara 29 frågor på en Likertskala 1-7, i livsfrågeformuläret Kasam-29. Resultatet visade på att polisstudenter har en högre genomsnittlig grad av Kasam, men att kön inte har någon betydelse. Antalet tillfrågade respondenter var sammanlagt 92, fördelat på 54 polisstudenter varav 37 var män och 17 var kvinnor.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163.

Cancer och hjärtsjukdom är två vanliga sjukdomstillstånd som båda innebär förändring av livet. Det kan hända att patienter upplever minskad livskvalité vid dessa sjukdomar. För att mäta livskvalité finns olika skalor. En av dessa är Aaron Antonovsky?s frågeformulär, vilket är en skala som mäter känsla av sammanhang (KASAM).

Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshändelser.

Begreppet känsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshållning som är relaterad till människors förmåga att hantera problem som uppstår i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, där föräldrarnas samspel med barnet vanligtvis är central. Hur en förälder förhåller sig till ett barn kan därför ses om en viktig del i barnets utveckling där olika uppfostringsstilar kommer att påverka barnets utveckling gällande olika förmågor. En förälders förhållningssätt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmågor, däribland KASAM.

Internkommunikation berör alla individer inom en organisation och utgör enstor och viktig del i arbetslivet. Ett grundläggande behov hos människan äratt ordna verkligheten, att abstrahera mening ur tillvaron och på så sättmotverka kaos. Då graden av individuella resurser, såsom känsla avsammanhang (KASAM), bidrar till hur individen tolkar och uppleverarbetsmiljömässiga faktorer så är studiens syfte att undersöka sambandmellan kommunikations- och arbetstillfredsställelse i relation till KASAM.Deltagarna var 141 medarbetare inom tillverkningsindustrin från femprivata företag i Mellansverige. Majoriteten var män, medelåldern 43.5 åroch anställningstiden varierade mellan 1 och 46 år. För att undersökastudiens hypoteser utfördes sambands- och regressionsanalyser.